perfekt att våldföra sig på mig i skymningen, så att man slipper se hur fan jag ser ut

jaha så tog jag med lillsnorren hem igår, behöver bli uppdragen på morgonen så att jag inte sover bort hela dagen, väckarklockan är inte tillräcklig uppenbarligen.

Så på vägen hem efter att ha suttit i skolan och pluggat behövde jag en promenad, något som lillsnorre inte uppskattade. Lillsnorren är en hund som har snoppen och bröstkorgen ca 4-5cm ovan mark, och eftersom lillsnorren sällan vill doppa snoppen i kyla, vägrar han på sitt lilla egna sätt - tvärnitar-

Men skam den som ger sig, jag drog som den tjurskalle jag kan vara och fick med honom ut i spåret. BIG mistake.

ett
hunden fick vittring på ett och annat, vilket resulterade i en jojo som kutade än hit än dit. Tänk att en sådan liten varelse kan ha så mycket energi?! jaja jag kom ut och det var det viktigaste! tills....

två
en TATUERAD man (nej betyder inte att man är våldsam, men ni skulle sett tatueringen, som förövrigt täckte halva fejset!!) med snickar brallor och en hammare!!


som den dagdrömmare jag är, började tankarna snurra direkt, herregud jag är mitt i runbyspåret när jag möter karln. det börjadxe dessutom bli mörkt så perfekt att utföra något på mig då, eftersom han skulle slippa se hur fan jag såg ut. Min lillsnorre skulle han lätt jaga bort bara genom att säga "bu" med len röst, så FRITT FRAM.

Jag ringde stackars sofie som fick underhålla mig sista biten (3/4 av det återstående spåret) Tack för det :)

Första gången sedan 4an som spåret kändes så oändlig.

nej nu ska här ner till väsbys bibbla och plugga...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0