ta dig i kragen jennie

Minns ni (tjejer, killar fungerade säkert också så i en viss ålder) när man var barn och hade crushes på folk, oavsett kön, kunde vara en kille som tjej bara den var en toppen person! Eller hade en häftig leksak, pappa eller en AShäftig syster eller bror, eller som min största idol hade, ett par jumpadojjer man kunde tvätta med en vanlig trasa, dessutom luktade de hubbabubba och hade rosa insida, till detta hade hon en catmandoo jacka som var en sån som "vuxna" bara bar, fast i barn strl. ÅH hon var så hipp.
Sedan när man blev lite äldre, så kunde man bli kär i kompisens storebror, och när man satt där i kompisens rum och han struttade förbi hennes rum enbart i handduk efter hockeyträningen/arna (matchade man in så att man satt på rätt plats i sovrummet, Måste ju få första parkett) var man i Nirvana i flera timmar efteråt.

Många tycks ha växt ur det där ("lebbandet" som en killkompis engång uttryckte det med förtjusning i ögonen), men inte jag, trots att jag är så hetro det bara går, tråkigt mycket helt enkelt! -Tänk vad många möjligheter man skulle ha som bisexuell, eller hur mycket lättare vissa saker skulle vara (låna kläder, veta hur det är att ha PMS etc)som homosexuell, aah jag är faktiskt lite avundsjuk på de privilegium dessa människor har, tänk att slippa vara den tråkiga hetero som man tyvärr är, för ett slag i allafall-.
 usch saknar min moster och hennes fru lite nu känner jag, varför är jag så dålig på att höra av mig?! Aja det var en annan historia...

hur som helst har jag verkligen inte vuxit ifrån dessa barncrushes, jag kan bli helt förälskad, uppslukad och totalt fascinerad och i vissmån, men bara ibland besatt av någon (på ett oläskigt vis så klart)

Att jag har en crush på Agnes är inget nytt, heller inte fröken Aniston, som jag skulle kunna döda för (nej men ja ni fattar) om jag fick se ut som henne för en timme, elller som i den perfekta världen om jag var bisexuell, vakna upp med henne, för nu för tiden finns inte längre chansen att jag skulle få vakna upp som henne med mr Pitt brevid mig som ett alternativ längre, så då får jag nöja mig med att vakna upp brevid henne istället. Åh vi skulle ju ha det så bra Pitten och jag.. och jag skulle vara så förbaskat snygg, söt och the girl-next-door-aktig, och ÄNNU MER nojjig över min tickande klocka, dock hade jag haft råd att adoptera ENSAM till skillnad från en annans status just för tillfället...

att jag totalt avgudar köping är inte heller nytt, jag blir ofta heeelt och full av beundran när jag träffar gamlingar, särskilt äldre gubbar (de är bland det sötaste som finns)
Har till och med haft en crush på herr Aschberg, ja inte alla som förstår mig på den punkten men han är "manlig" (känner att jag bjuder allt för mycket på mig själv nu)
  
Att jag blir "kär" i andra människor runt omkring mig händer ganska så ofta, en människa med sund inställning eller som är positiv eller bara inte alls är som mig kan jag dras till direkt...

Men att jag blir helt generad när jag ser Michael Bublé är nytt! kolla in denna video, jag blir som 14 med BSB Brian, aaah...

http://www.youtube.com/watch?v=1AJmKkU5POA&feature=player_embedded


För att sammanfatta detta tänkte jag citera en mr D.

-Jennie finns det någon du inte fått en crush på?

mjo det finns det...


 Svårt att stå för det jag precis sa, kanske inte den fagraste mannen i tv-rutan :S men så var det inte det jag syftade på heller MÅSTE jag påpeka...